Projektarbete av gymnasieelev Mrwa Samer om ungdomar och droger

Syfte
Varför jag valde att fördjupa mig i detta område var av olika anledningar. Syftet med detta arbete är att jag vill utveckla både min och andra ungdomarnas kunskap om droger och dess biverkan. Inte minst att tala om hur det påverkar ens liv i längden samt de konsekvenser man får och den fara man utsätter andra för.

Metod
För att göra det måste jag först få kunskap om droganvändning bland ungdomar mellan 16 och 19 år i Västerås. Därför har jag valt att göra en enkät som är en del av arbetet och dela ut den till den åldersgrupp som jag tidigare nämnt. På så sätt kommer jag förhoppningsvis få en överblick över drogmissbruket i olika åldersgrupper och även orsakerna till eventuellt missbruk. Jag kommer även att få hjälp genom flera intervjuer, vilket är mycket kunskapsgivande tycker jag.

Definitioner
Vad är en drog? Allt som påverkar det centrala nervsystemet genom att framkalla ett rus eller påverka människans sinnen är droger. Droger är vanebildande och giftiga. Till droger räknas förutom narkotika även läkemedel, flyktiga lösningsmedel, dopningsmedel, alkohol och tobak.

Vad är ett missbruk?
Missbruk är när användningen av en drog har blivit en vana. När man missbrukar använder man droger för att bli berusad.
Följande är de vanligaste drogerna och därför farligast: Alkohol är en legal och mycket vanligt förekommande drog. Den är allmänt accepterad och använd, men den orsakar många skador, både medicinska, sociala och ekonomiska och är därför den allra farligaste drogen. Av narkotikan är cannabis varav, hasch och marijuana, kokain och heroin, amfetamin och ecstasy de vanligaste och därför den farligaste narkotikan.

Historik
Droger har använts under många sekler i olika håll i världen. I början var det enbart av religiösa skäl men sedan så använde man den som universalmediciner i sjukvården och så småningom blev den även tillåten som läkemedel i Nederländerna.

Kort om alkohol
Jag har inte exakt fakta om just alkohol men jag utgår från mina kunskaper. Många tycker inte att alkohol är en drog, varför undrar man? Jo de säger att det är vanligt och att det finns nästan i varje hus. Det är något vardagligt. Men är det så egentligen som de tror? Nej, alkohol är faktiskt den farligaste och vanligaste drogen, med farligaste menar jag att det är inkörsporten till alla andra droger, är man full så testar man allt utan att veta eller tänka klart varje gång man är berusad och så börjar den onda cirkeln.

Kort om hasch/marijuana
De är tillverkade av växter och odlas där det är någorlunda varmt. Den kan även tillverkas hemma men då behövs det särskilda utrustningar. Hasch består av pressade blommor, blad och kåda från växter och är 7-9 gånger starkare än marijuana som bara är torkade blad från växter. Vanligtvis röks det men det kan även torkas eller drickas för att få ruset, vilket varar i ca 1-2 timmar. Ruseffekten kan skifta beroende på hur man mår när man tar drogen. Den är stark beroendeframkallande, ger lyckokänslor, man blir avslappnad och känner sig smart. Men när denna känsla är över får man negativa effekter som t.ex. ångest, hallucinationer, panikkänslor och tappar kontrollen över det verkliga livet. Varför denna drog är så farlig beror på att varje gång man tar den måste mängden ökas för att få samma effekt som förra gången och den är inkörsporten till nästa drog.

Kokain
Kokain användes huvudsakligen av de styrande klasserna men soldater, arbetare och idrottsmän tog den som ett medel mot trötthet och hunger. Kokainet framställdes rent kring år 1860. Även kokain användes under en tid som universalmedel inom sjukvården. Fram till 1903 innehöll Coca Cola kokain. Men idag används den endast som bedövning vid ögonoperationer. Av kokaväxten framställs crack som är en av de farligaste typerna av kokain och som ger ett omedelbart rus genom rökning. Den låga prisnivån har gjort att crack spridits hastigt i USA.

Kokatuggande är en urgammal tradition och det krävs ingen speciell utrustning för användning. Man lägger den tillsammans med kalk och tuggar den länge samtidigt som saliven sväljs. Medan man tuggar så får man tillräckligt med mätbara koncentrationer av kokain i blodet. Där koka odlas är det även legalt att brukas. Ruset varar i 40 minuter och den kan både tuggas och kokas som vanligt te.

Kokain i hydroklorid kan tas genom injektion, snusning, nedsväljning eller rökning. För snusning så delar man drogen med hjälp av ett rakblad på en spegel eller glasskiva och drar ut den till linjer. Skedar, rör eller rullade sedlar kan även användas som hjälpmedel för att dra upp kokainpulvret i näsan. Tar man drogen genom denna typ av mönster kommer ruset efter någon minut och varar upp till ca en halvtimme.

Kokainruset höjer plus, blodtryck och kroppstemperatur och ökar andningen samt framkallar svettningar. Denna drog har både psykiska och fysiska effekter precis som alla andra droger och gör att man först får positiva effekter som varar kort tid och när ruset är borta inträder nedstämdhet och depressioner. För att få känna sig som tidigare måste man ta fler doser för att uppleva det och därmed börjar den onda cirkeln. Risken är störst för de som använder crack. Varför kokainmissbrukare utgör en fara för omgivningen är för att de saknar omdöme och reaktionsförmåga, vilka behövs både i arbetslivet och i trafiken.

Heroin
Heroin är ett vitt eller brunt pulver som är luktfritt och framställs ur morfin vilket sker i två steg. I första steg framställs heroinbas med hjälp av ättiksyra och i det andra steget omvandlas den med hjälp av saltsyra till saltformen av heroin. Heroinhalten efter direkt produktion är mellan 40-90 procent. Den bästa kvaliteten i marknaden är ”vittheroin” Den kan sniffas, rökas eller injiceras efter att det lösts i vatten. Ursprungligen använde man den av medicinska skäl och fortfarande brukas den som smärtstillade vid operationer av t.ex. cancer. Först upplever man ett välbefinnande men sedan när det avtar så är man på jakt efter mer och tar fler doser för att uppleva samma effekt. Blir man opiatmissbrukare än det svårast att ta sig ut eftersom man inte kan sluta. Man faller alltid tillbaka. I samband med missbruk har 1100 narkomaner avlidit på Sergels torg i Stockholm sedan 1970 talet.

Amfetamin
Under andra världskriget använde alla länder i krig amfetamin för att tillfälligt öka soldaternas uthållighet och dämpa hungern samt minska sömnbehovet. Amfetamins militära användning är en viktig bakgrund till problem i det moderna samhället med drogen idag. Detta ledde till att många länder fick stora problem med amfetaminmissbrukandet efter krigstiden. P.g.a. sina effekter blev amfetaminet även populärt i Sverige i slutet av 1930 talet.

Amfetamin är en syntetisk centralstimulerade drog. Den är ett vitt pulver, ibland med svag färg åt gult, brunt eller grått och ger en stark känsla av lycka samt en ökning av sexuell lust. Man kan vara vaken flera dagar i rad utan att ha behov av att äta eller sova.

Men denna känsla varar bara en kort stund, efteråt blir man trött, uttråkad, deprimerad får oro och förföljelsemanier. Den självkänsla man fick under inverkan avtar och man känner sig ovärdig. Efter ett tags uppehåll känner man ett starkt sug efter drogen och detta leder i sin tur att man riskerar att börja på nytt.

Den har en allmänt stimulerade effekt på kroppen. De viktigaste effekterna är att man får en upplevelse av skärpt sinnesförmåga, minskad sömnbehov och aptit, pulsen ökar, förekommande hjärtklappningar samt höjd kroppstemperatur och ökad sexlusten men vid fortsatt missbruk kan det leda till minskning av sexuelldriften. Som vilken annan drog som helst för även denna typ av drog med sig en del skador som ibland inte går att botas.

Missbrukaren får hjärtinfarkt p.g.a. sammandragning av blodkärlen och hjärnblödning, krampryckningar, avmagring, onormalt aggressivt beteende, känslomässig obalans och svårigheter att kontrollera impulser samt förvirring och ibland med tydliga förföljelseidéer. Dödsfall av överdos förekommer, men det är ovanligt.

Vid överdos drabbas missbrukaren av uppkastningar, huvudvärk och förhöjt blocktryck och kan även skapa en del oförklarade känslor av förvirring, ångest, oro och hallucinationer. Missbrukaren måste ta större doser varje gång för att nå samma effekt.

Ecstasy
Drogen blev till en början populär i USA och spred sig därefter till England och senare till nöjesorter i Spanien. Danskulturen var främsta orsaken till den stora och snabba spridningen till andra västereuropeiska städer i början av 1990. I drogkulturen har smilemärket (se nedan) använts för att symbolisera ecstasy. Ecstasy har en grundverkan som amfetamin, vilket är kraftigt stimulerande. Den som använder ecstasy upplever ofta att han är i ”annan värld” och blir mycket aktiv. Denna typ av drog har blivit populär i den moderna danskulturen. Ecstasymissbrukare kan dansa flera timmar i rad utan att känna någon trötthet men den stora kroppsansträngningen under dans ökar risken för överansträngning, värmeslag och i värsta fall hastigt död i samband med ecstasymissbruk.

Det framkallar ofta koncentrationssvårigheter. Man ser små saker stora och tvärtom. En del missbrukare störs så kraftigt att de tror sig vara förföljda och känner sig hotad av omgivningen och det i sin tur leder till svår förföljelsemani s.k. paranoia. Är man påverkad kan det hända att man får skuldkänslor som kan följas av självmordstankar. Det leder till svåra olyckor eftersom missbrukaren tror av många anledningar att han kan flyga eller ha övernaturliga krafter eller inte vet vad han gör. Mord och självmord har också skett under rusets inverkan. När missburkaren får ångest så tror den att han mist förståndet och blir helt skräckslagen och bryter ihop helt.

Drogen gör att man förändrar sin uppfattning om människor i sin omgivning och ens egen tankeverksamhet. Vid svag påverkan kan ljus och ljud blir intensivare men vid kraftigare påverkan känns världen och egna kroppen annorlunda. Man känner sig förenat med ”universum” eller så får man märkliga bilder och ljud. Effekterna vid hallucinationer kommer vid nedsväljning efter fem till femton minuter och ruset varar från fyra till tolv timmar och vid stora doser kan det nå upp till 24 timmar.

Denna drog påverkar en både fysiskt och psykiskt. Skador som man får av den är ungefär samma som amfetamin. Psykiska tecken på en ecstasypåverkad person är att den har emotionellt öppen välvälja mot alla människor, får sexuellt intresse och därefter ångest och panikkänslor och förvirring med hallucinationer eller psykos.

Drogen kan fördjupa sexuella upplevelser. Efter en tids upprepat drogintag blir missbrukare emotionellt ”utbrända” d.v.s. få en ”zombieliknande” reaktion, blir sexuellt ointresserade och drabbas av svåra depressioner. Ecstasy har provats som ett medel inom psykiatrin för att bryta igenom emotionella blockeringar hos alla patienter med nervösa besvär, men sånt tillåts inte längre.

Intervjuer
Intervjuer tycker jag alltid är roliga och mycket kunskapsgivande. Därför valde jag att intervju viktiga personer som alla i sitt yrke kommer i kontakt med droger på ett eller annat sätt. Jag intervjuade en narkotikapolis, Iris och en skolsköterska. Alla fick nästan samma frågor, men polisen fick fler frågor eftersom det är frågor som endast polisen kan besvara.

Per- Erik Lundberg, intervju den 16 november 2006

Per – Erik är narkotikapolis och jobbar i Västerås. Han berättar att polisen inte enbart kan ta hand om alla brott och problem i samhället utan de måste arbeta med olika organisationer för att hålla ihop det sociala skyddsnätet och få tillbaka människorna i samhället igen. 50% av alla brott i Västerås begås av ca 200 personer som är narkomaner. De är brottsbenägna.
När polisen arbetar med det är de oftast civilklädda och är på spaning efter missbrukare på ställen som anses vara platsen där narkomaner oftast möts. Polisens mål är att minska brottsligheten och trygga samhället, för narkomaner begår flest brott och ligger oftast bakom stölder. Tyvärr så har de inte så mycket koll på ungdomar och droger och ungdomsroteln gör inte heller tillräckligt vilket i sin tur leder till att det blir vanligare och vanligare även bland minderåriga. En orsak till droganvändning bland dem är att det är tillåtande och man tycker ofta inte att det är speciellt farligt.
Han säger att hasch är vanligaste och farligast eftersom det är inkörsporten till andra droger. Den är första narkotikan efter cigaretter och alkohol och är definitivt lättillgänglig. Oftast så tycker man inte att det skadar men man blir dum av den. Ingen narkotika är tillåten att importeras men det sker ändå p.g.a. den dåliga tullkontrollen. Enligt honom så är amfetamin näst vanligast och heroin är inte så mycket förekommande. Även läkemedel är populära, däribland Iktorevil som bekämpar ångest.
Droganvändandet har ökat eftersom det har blivit hårt press på polisarbetet och det leder i sin tur till att man inte hinner med så mycket annat. Det är ett ökat inflöde av narkotika och det gör att man får en tillåtande attityd mot droger och inte tycker att det är farligt.
Hasch kommer mest från Marocko och det är mest invandrare som smugglar in det. Men förbrukningen ligger ganska jämnt mellan svenskar och invandrare. Men däremot så är amfetamin vanligare bland svenskar och säljs mest av dem.
Alla kan bli missbrukare. Det finns inte särskilda typer. Det är flera män än kvinnor som drogar. Konstigt nog så bestämmer inte män sig i förväg för att bli missbrukare men däremot gör kvinnorna det.
Risken att hamna i missbruk är störst vid sexton – sjuttonårsåldern. Narkotikaintag är vanligast på gymnasiet men med alkohol börjar de flesta redan på högstadiet. Den vanligaste orsaken till brukandet är nyfikenhet enligt Per-Erik men det kan också vara för att man av någon anledning är krossad. Vilka personer man umgås med har även stort inflyttande, för det kan vara grupptryck. Man vill förändra något.
Droger får man tag på genom kompisar. Fastän de vet hur farligt det är och vad de sätter sig i så struntar de i det just då. Men när allting är för sent så ångrar alla sig. Men en sak är säker. Nästan alla börjar med droger med ett medvetet val.
Vad som räknas till droger är allt som har klassats som narkotika i livsmedelsverket och det är vad polisen jobbar efter. Straffen är olika beroende på hur allvarligt det är.
Har man narkotika på sig eller i kroppen kan man böta eller fängslas normalt 6 månader. Men för grövre brott kan straffet vara hårdare t.ex. från två upp till 18 års fängelse
Polisen tror att det kommer att öka om man inte har ett folkligt samarbete för det går ut på att man berättar det man ser och sätter stopp och för det krävs både mod och vilja. Det har blivit värre men polisen hoppas på att det ska förbättras med tiden.

Petra Svensson, intervju onsdagen den 28 november 2006

Petra jobbar som socionom på Iris. Hennes yrke går ut på att ta hand om ungdomar mellan 12 – 20 som misstänks droga och hjälpa dem omedelbart. Verksamheten bygger på att ge ut mycket kunskap om droger och hjälpa ungdomar ur någon svår situation med olika teman och program under en period. Det är frivilligt och kostnadsfritt att vara med. De samarbetar med polisen, socialtjänsten och skolor. Det kan vara föräldrar som ringer och ber dem kolla upp ifall deras barn har hamnat i droganvändning eller inte. Då tar iris ett urinprov som visar ifall man har droger i kroppen. Har man det då griper de in direkt och hjälper samt kontaktar polisen och socialtjänsten som i sin tur för det vidare till föräldrar eller tvärtom.
De har ingen statistik på åldersgrupper, kön och identitet men hon säger att det är jämnt fördelat mellan könen och etnicitet, alltså om man är svensk eller invandrare men åldersgruppen varierar. Den vanligaste åldern är runt femton.
Hon berättar att det finns olika anledningar till varför man tar droger men de vanligaste är bland annat att man är berusad när man tar narkotika, cannabis. Man blir erbjuden första gången. Påverkas det på ett positivt sätt är risken större att man fortsätter ta, men får man negativt intryck blir sinnesstämningen förändrad. Ungdomar är oftast nyfikna så denna orsak är stor nog för att kunna säga att det är även en av dem vanligaste orsakerna. På sommarloven har man lättare att få tag på droger eftersom man är ute och får kontakt med många. På fester och andra ställen finns det gott om narkomaner som gör reklam för narkotika. Deppighet och grupptryck är mycket förekommande och drabbar nästan alla.
Jag frågade henne ifall det kunde hjälpas om man hade högre straff. Hon sa att det definitivt inte spelade någon roll för det finns så mycket och så många som tar det. Alla blir inte beroende heller tillägger hon, även de som finns i riskzonen. Håller man inte kontakten med kompisar som är beroende så slutar man. Det är vanligt att man testar vid 13-14 år och sedan har man uppehåll och börjar ta igen regelbundet då man är runt 15-16 år.
Eftersom de samarbetar med polisen, socialtjänsten och föräldrar så tror hon att det kommer att minskas, ”ju tidigare insatser, desto bättre” sa hon. De som kommer dit är oftast villiga att få hjälp och med tanke på det så har alla ångrat sig. Just när de börjar med drogerna så bryr de sig inte om hur farligt det är eftersom säljaren gör reklam för den men i slutändan är det ju deras eget val med lite grupptryck.
Hon tycker att Iris har bra insatser och tycker att de är bra på att gripa in och handla snabbt och allt ska gå fort.

Irmeli Tall Lysell, intervju, den 29 november 2006

Irmeli är sjuksköterska på Wenströmska gymnasiet. Hon jobbar tillsammans med Iris, kuratorer och Here for you som finns på skolan och som bekämpar droger och diskriminering. Hon träffar alla nybörjare, alltså ettor, och frågor om de vet något om droger och om de har testat. Hon säger att det har ökat ganska mycket jämfört med innan eftersom det är lättillgängligt nuförtiden. Det är ingen skillnad på könen heller. För precis som jag nämnde innan så är droger vanligast bland 15-16 åringar. Nästan 80% av alla elever som hon träffat har provat alkohol. Hasch är också populärt och farligast eftersom det är inkörsporten till andra narkotika. När det väl är försenat så ångrar sig nästan alla. Men det är inte garanterat att de inte faller tillbaka. Det kan hända att de gör det även om de ångrat sig. De säger hela tiden ” det här händer inte mig” säger hon. Även om jag tidigare skrivit att de blir tryckta av någon så är det i alla fall självvalt.
Orsaker till varför man testar är nyfikenhet, grupptryck, umgänge eller dålig självkänsla som då råkar hamna i missbruk eftersom de vill bli något. Kompisar har stort inflyttande på ungdomarnas liv då de försöker hitta sin identitet. Har man vänner eller någon nära som brukar droger gör man oftast också det. Vad som räknas till droger enligt henne är allt man blir berusad av t.ex. alkohol, läkemedel och narkotika.
Den attityden man har idag gör att det ökar eftersom man inte tycker att det är farligt. Allmänhetens syn spelar stor roll säger hon.
Det finns ingen statistisk som ger exakta siffror utan det finns ett mörkertal som ingen någonsin kommer att veta och det är tragiskt tycker hon. Hon och alla andra jobbar flitigt och hoppas på en förbättring.

Sammanfattning
Är man intresserad av att kommunicera så är intervju det bästa man kan göra för att få så mycket information som möjligt tycker jag. Jag fick så mycket nytta av dessa intervjuer och lärde mig något nytt varje gång. Polisens intervju var roligast och mest intressant eftersom han berättade om saker jag inte hade en aning om. Det som var roligast var då han berättade om hur smugglare gömde drogerna i kroppen. De hade drogerna i smala påsar och svalde det för att senare spy upp dem.

Jag visste faktiskt inte så mycket som jag vet nu. Jag blev förvånad och faktiskt lite irriterad när jag hörde att även minderåriga tar droger och har lätt tillgång till det. Hur kan man förstöra sitt liv? Under den här tiden har jag insett att de flesta ungdomar inte har en aning om hur farligt det egentligen är. Det är ju därför det bara ökar. Jag börjar fundera om det någon gång kommer minskas med tanke på de omständigheterna idag. Allt finns överallt och man vet inte vilka det är som råkar mest illa ut och vilka som säljer.

[Webmästaren anmärkning: Här fanns enkätresultat, men enkätfrågorna saknades]

Slutsatser
Genom arbetet lärde jag mig mycket. Jag har alltid tyckt att det är intressant och roligt med kunskap om just droger för det är något som finns överallt och vem som helst kan råka ut för det. Vi kan göra mer än vi tror. Man påverkar både sin omgivning och andra med bara lite samarbete och vilja. Droger har blivit så vanligt att man inte tänker på hur farligt det är och tror att alkohol inte är farligt med tanke på det stora utbudet. Ok på systembolaget har man en ganska höjd åldersgräns men vad hjälper det när vuxna har hemma och det i sin tur gör att det blir lättillgängligt. På offentliga plaster befinner sig folk som har droger på sig och gör allt för pengar. Nuförtiden är det alldeles för lätt att komma åt det man behöver.
Just nu så känns det trist eftersom man vet att oavsett vad man gör så funkar det inte för vill man så tar man. Men vad ska man göra för att det inte ska vara så lätt att få tag på sånt? Avslutningsvis vill jag säga att jag hoppas på en förbättring i framtiden. Med lite välvilja till andra ska allt gå bra!

Källor
• narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor tryck 20040401
• http://www.drugnews.nu/drugfact.asp?id=17