SLN:s föräldramötesmaterial

Till dig som är klassföreståndare/handledare/mentor

Varför har inte skolan gjort något? Nedskräpning, mobbning, klotter, främlingsfientlighet, miljöproblem. Så snart något negativt inträffar är det antingen skolans fel eller upp till skolan att lösa problemen. Så varför nu också förvänta sig att skolan ska ägna sig åt det som egentligen vore föräldrarnas ansvar, nämligen vad som händer på elevernas fritid?

Ett svar på den frågan finns redan i första kapitlet i förslaget till ny skollag:

1 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. … Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

Ett annat svar kan vara att både föräldrar och lärare, alltså de som känner eleverna allra bäst, vill deras bästa. Vi vill skydda dem från att utsättas för risker att skadas själva eller att skada andra. Det är allmänt känt, både genom forskning, medierapportering och varje människas egen erfarenhet, att alkoholen utgör en riskfaktor som vi vill skydda våra barn från.

Här är några fakta:

Ju tidigare man börjar använda alkohol, desto större är risken att man utvecklar ett beroende.

Nästan alla som prövar narkotika är berusade.

De barn som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar dricker mer än de som inte blir bjudna.

I de flesta våldsbrott är både förövare och offer berusade.

Ytterligare ett svar är det faktum att vi i skolan har de allra bästa möjligheterna att komma i kontakt med föräldrarna. Det är här föräldramötet kommer in i bilden. Som klassföreståndare är det du som har det yttersta ansvaret för att ett föräldramöte kommer till stånd.

I det här materialet får du en del tips om hur ett föräldramöte om ungdomar och alkohol kan utformas. Välj och vraka. Du kan låta något tips bli en liten del av ett allmänt föräldramöte, men du kan också använda dig av flera av tipsen och göra hela föräldramötet till en tematräff om ungdomar och alkohol. De tips som presenteras här kan säkert också inspirera dig till egna idéer. Troligen är du inte ensam klassföreståndare. Då är det självklart att ni samarbetar och delar på ansvaret. Kanske någon av klassens övriga ämneslärare eller någon förälder vill vara med i planering och genomförande.

Lycka till med föräldramötet!

Ø   Samla föräldrarna till skolans alla elever

Det finns mycket forskning om alkoholens verkningar. Börja kvällen med att samla alla föräldrar i samlingssalen till en föreläsning av någon expert. Det kan vara en forskare, en polis eller drogsamordnare som berättar om tillståndet i det egna samhället eller en läkare som berättar om skador på grund av våld och olyckor där alkohol varit inblandat. Tips på föreläsare kan du till exempel få genom ett studieförbund i din ort.

Ø   Fortsätt i klassrummet

Börja med att lämna ordet fritt om någon vill ta upp en tråd från föredraget och låt det utvecklas till en diskussion om det visar sig att många har synpunkter, men begränsa diskussionen till högst en kvart.

Välj sedan någon eller några av nedanstående diskussionsfrågor eller övningar.

Om föräldramötet vänder sig till föräldrar med barn i år 7 kan de ha uppmuntrats att ta med sig sitt exemplar av Tonårsparlören, som sänts ut till föräldrarna av Folkhälsoinstitutet. Låt då alla närvarande dela in sig i grupper om 4-6 personer som börjar med att titta i innehållsförteckningen och välja något av avsnitten att läsa tillsammans och samtala om. Frågor som lämpar sig att diskutera kan vara:

  • Stämmer det som skrivs här med våra egna erfarenheter?
  • Är det här något vi oroar oss för?
  • Hur ska vi gemensamt hantera den här frågan?

Efter ungefär en kvart kan det vara lämpligt att låta varje grupp kortfattat berätta om sitt samtal och vad de kommit överens om. De andra grupperna har sedan tillfälle att komma med sina synpunkter. Till slut kan man förhoppningsvis komma fram till ett gemensamt beslut om hur föräldrarna i den här klassen ska agera.

Om man inte har tillgång till Tonårsparlören kan man låta grupperna välja bland nedanstående frågor att samtala om för att sedan berätta för de andra grupperna, diskutera i storgrupp och komma överens om ett gemensamt förhållningssätt.

  • Att vuxna, föräldrar, äldre syskon, äldre kompisar, andra bekanta eller okända vuxna förser minderåriga med alkohol är ett stort problem och dessutom olagligt. Vilken inställning har ni till detta? Vad gör ni själva om era barn ber er förse dem med alkohol? Vad kan man som enskild människa göra för att komma tillrätta med langning? Vad kan ”samhället” göra?
  • Redan 1978 visade Ulla Marklund i sin forskning att de ungdomar som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar dricker mer tillsammans med sina kompisar än de som inte blir bjudna. Stefan Sparring, läkare på Maria Ungdom i Stockholm, säger ”Tyvärr kan man inte lära ungdomar hur man dricker alkohol genom att bjuda dem hemma. Det enda man lär dem är att dricka alkohol.” Många föräldrar har tagit till sig detta, och allt färre bjuder sina ungdomar. Vad har ni själva för åsikter i frågan? Hur mycket ska man lita på forskningen? Är det inte bättre att handla utifrån vad man själv anser?
  • Hur ser ni i gruppen på om era barn ska få dricka alkohol? Varför ska de få göra det? Varför inte? När kan man tillåta att de dricker? Hur mycket ska de få dricka? Finns det några tillfällen då man kan tillåta det?
  • Om ni inte tycker att era barn ska dricka alkohol, hur ska ni få dem att låta bli? Ska man förbjuda dem kategoriskt? Ska man berätta om sin oro för vad som kan hända barnen? Ska man berätta om vilka risker det finns i samband med alkoholförtäring? Finns det något annat man kan göra? Kan ni komma överens med de andra föräldrarna om ett gemensamt förhållningssätt?
    • Enligt forskningen dricker de flesta ungdomar alkohol för att bli fulla. Hur reagerar ni när ni får veta det här? Stämmer det med vad era barn säger till er? Kan ni tänka er några andra anledningar till varför de dricker? Skiljer sig ungdomarnas motiv till att dricka alkohol från vuxnas? Vad kan det i så fall bero på? Hur kan ni som föräldrar påverka tonåringens ofta positiva bild av berusning och fylla?
    • När ungdomar säger att de ska festa, innebär det oftast att de planerar att dricka alkohol. Samtala om varför det har blivit så. Varför förknippas speciella tillfällen såsom Valborgsmässoafton, Lucia, skolavslutning och midsommar med ofta hejdlös alkoholförtäring? Ibland anordnar skolan, fritidsgården eller olika föreningar alkoholfri alternativ. Har ni exempel på något sådant? Tycker ni att det är bra initiativ? Hur ska ni i så fall få era ungdomar att gå till ett sådant arrangemang? Kan ni själva tänka er att ta initiativ till ett alkoholfritt firande? Kanske ni kan planera något gemensamt för klassen?
    • Det är många föräldrar som har råkat ut för dyrköpta erfarenheter när de tillåtit sina ungdomar att ha föräldrafria fester. Det som var tänkt som en trevlig fest för ett litet kamratgäng kan ha urartat och lämnat spår i form av vandalisering av hemmet. Hur ska ni skydda er själva och era barn från att behöva uppleva detta? Man talar ofta om att man ska lita på sina barn. Men det innebär också att man lägger ett stort ansvar på dem. Hur är er inställning till att lita på barnen? Vilket ansvar måste ni ta på er?
    • Studier har visat att det finns ett samband mellan tidig alkoholdebut och risk för alkoholism senare i livet. Tror ni att ungdomarna blir avskräckta av detta? Varför? Varför inte? Kan ungdomar påverkas i sin egen inställning till alkoholbruk genom att man visar på de negativa sidorna av alkoholkonsumtionen?
    • Alkohol är alkohol, oavsett i vilken form den dricks. 50 cl folköl (3,5%), 33 cl cider (5%), 33 cl starköl (5%), 12 cl vin (12%) och 4 cl sprit (40%) innehåller lika mycket alkohol. Enligt en undersökning dricker 39 % av pojkarna i år 9 helt starköl och 28 % sprit. Av flickorna dricker majoriteten, 38 %, helst sprit. Därefter kommer blanddrycker med 29 %. Vin är den minst omtyckta drycken för både pojkar och flickor. 3 5 av pojkarna uppger att de helst dricker vin, medan siffran för flickor är 6 %. Hur reagerar ni på dessa siffror? Är det något som förvånar er? Stämmer det med era egna erfarenheter av ungdomars drickande? Varför tror ni att det är så här? Vad föredrar ni att era barn dricker?

Några värderingsövningar

För de här övningarna behöver man ett fritt utrymme att röra sig på, så de kan kräva att man möblerar om lokalen i förväg.

Fyra-hörn-övningar

Man börjar med att alla står mitt på golvet. Ledaren för övningen ställer en fråga och anger tre olika svar. Det fjärde alternativet är öppet för andra lösningar. Föräldrarna går till det hörn som bäst passar in på deras åsikter. Så ges tillfälle till diskussion i varje grupp, innan man diskuterar de olika alternativen i storgrupp. Påpeka att det här är fråga om åsikter och att det inte finns något som är rätt eller fel.

  • Vems åsikter har störst betydelse för tonåringarna?

1.      Föräldrarnas

2.      Lärarnas

3.      Kamraternas

4.      Någon annans

  • Vad har störst effekt för att få tonåringar att låta bli att dricka alkohol?

1.      Förbjuda dem att dricka

2.      Berätta om hur farligt det är

3.      Berätta om sin egen oro för vad som kan hända

4.      Något annat

  • Vilken faktor har störst betydelse för att skjuta upp alkoholdebuten?

1.      Att ha tydliga regler

2.      Att föräldrarna visar att de älskar sina barn

3.      Att föräldrarna vet vad barnen har för sig

4.      Något annat

  • Hur mycket blir du påverkad av hur andra föräldrar sätter gränser för sina tonåringar?

1.      Jag tänker inte alls på hur andra gör

2.      Jag diskuterar med de andra för att komma fram till gemensamma gränser

3.      Jag frågar min tonåring vad han/hon tycker om de gränser andra föräldrar har

4.      Något annat

  • Vilket är det största problemet med alkoholbruket i Sverige idag?

1.      Att alkoholen är den bidragande orsaken till så mycket våld

2.      Att det medför så stora kostnader för samhället

3.      Att så många barn lever i familjer med missbruk

4.      Något annat

  • Din son/dotter kommer hem och har druckit alkohol. Vad gör du?

1.      Ser till att han/hon kommer i säng och väntar med att tala om det till nästa dag

2.      Blir arg och förebrår honom/henne

3.      Frågar varifrån han/hon fått alkoholen

4.      Något annat

  • Din son/dotter berättar för dig att en kamrat ofta dricker sig berusad. Vad gör du?

1.      Berättar det för kamratens föräldrar

2.      Talar med kamraten

3.      Ingenting

4.      Något annat

Heta stolen

Alla deltagare sitter i en ring. Ledaren läser upp ett antal påståenden. De som håller med reser sig och de som inte håller med sitter kvar på stolarna. Fråga om någon vill förklara varför han/hon rest sig eller suttit kvar på stolen men tvinga inte fram någon motivering.

Förslag till påståenden

  • Om föräldrar bjuder barnen på alkohol dricker de mindre tillsammans med kamraterna.
  • Det är bättre att de dricker vin än sprit.
  • Alla tonåringar dricker alkohol.
  • Alkoholskatten borde höjas.
  • Det är bra om alla föräldrar i en klass har gemensamma regler.
  • Ungdomar tar efter sina föräldrars alkoholvanor.
  • Barnen lär sig för lite om alkohol och andra droger i skolan.
  • Det är svårare att vara ung idag än när vi var unga.
  • Om jag köper ut vet jag vad mitt barn dricker.
  • Problemet är de höga införselkvoterna.
  • Om man blir myndig vid 18 års ålder borde man också få köpa alkohol då.
  • Champagnefrukost i anslutning till examen är en fin tradition.
  • Tonåringar dricker alkohol för att känna sig säkrare.
  • Tonåringar har alldeles för stor press på sig.
  • Det är bra om föräldrar berättar för sina barn vilka misstag de själva har gjort.
  • Att låta tonåringarna vara ensamma hemma när man är bortrest är att visa att man litar på dem.
  • Tonåringarna ska själva bestämma vilka kamrater de ska ha.
  • Det är naturligt att tonåringar dricker alkohol.
  • Lärarna ska ta kontakt med föräldrarna om de misstänker att en elev använder alkohol.

Linjen

Placera papper med siffrorna 1 – 5 i en linje på golvet. Läs upp en rad påståenden som föräldrarna ska ta ställning till. Om de håller med helt och hållet går de till siffran 1. Om de inte håller med alls ställer de sig vid siffran 5. Övriga siffror visar i vilken grad man håller med om påståendet. De som står vid samma siffra samtalar med varandra, och en person i varje grupp berättar för övriga hur man resonerar. Ovanstående påstående kan också användas i den här övningen, men man får räkna med att övningen tar längre tid.

Till sist

Oavsett om man ägnat föräldramötet åt gruppdiskussioner, värderingsövningar eller något annat är det viktigt att sammanfatta kvällen och förhoppningsvis komma överens om några gemensamma förhållningssätt. De flesta föräldrar får höra att ”alla andra får”. Genom att komma överens i viktiga frågor kan man hänvisa till det om det skulle uppstå problem. Börja gärna med en brainstorming, det vill säga alla kommer med sina förslag till gemensamma regler. Detta kan ske både i grupperna och i helklass. Anteckna alla förslag och diskutera dem. Försök komma fram till tre eller fyra som är alla viktigast och skriv ner dem i form av ett kontrakt, som alla föräldrar kan ställa upp på. Glöm inte heller bort att ta med det skolan förbinder sig att göra.

Ø   Om man vill gå vidare

Det är mycket möjligt att det här föräldramötet inte räckte till för att besvara alla frågor som man som förälder kan ställa. Om man vill fortsätta att träffas och samtala vidare, kan man göra det i form av en studiecirkel. Det finns många olika studiematerial som studieförbunden kan ge tips om, men för dem som har barn i år 7 och som har fått Tonårsparlören i sin brevlåda ger den ett utmärkt underlag för fortsatta diskussioner. Här finns också många fakta om ungdomar och alkohol. Tonårsparlören kan naturligtvis också läsas och diskuteras av föräldrar som har både äldre och yngre barn. I så fall kan man ladda ner boken från Folkhälsoinstitutets hemsida www.fhi.se. De lokala studieförbunden hjälper gärna till med hjälp om man vill starta en studiecirkel. Här kan du också få tips om föreläsare, filmer, aktuell forskning och övrigt användbart material.